Hälsofrämjande skolutveckling

Att jobba kontinuerligt med hälsofrämjande skolutveckling innebär dels att utveckla hela skolans vardag till en främjande fysisk, psykosocial och lärande miljö, dels att utveckla hälsoundervisningen i sig. Utgångspunkten är ett salutogent perspektiv* och KASAM-begreppet**. All personal inklusive rektor på skolan har betydelse i detta arbete. Genom ett brett och ständigt pågående hälsofrämjande arbete i skolan ökar chanserna till trivsel, goda relationer, trygghet, god hälsa, utveckling och lärande, samtidigt som risken för exempelvis skolk, kränkningar och droganvändning minskar.
Skolor som satsar på både lärande och hälsa har större sannolikhet att nå hög måluppfyllelse. Det som främjar lärandet, främjar också hälsan och vice versa. En bra hälsa är en viktig förutsättning för ett gott lärande, på samma gång som lärande är en viktig faktor till en positiv hälsoutveckling. Det ena utesluter således inte det andra utan de kompletterar och förstärker varandra.

En skola som arbetar med hälsofrämjande skolutveckling ser elevernas och personalens goda hälsa som en viktig förutsättning för god inlärning. Skolan arbetar med att sätta det friska och fungerande i fokus, och ser att det hälsofrämjande arbetet genomsyrar hela skolans organisation.

En viktig utgångspunkt är (de) risk- och skyddsfaktorer som kan antingen motverka eller främja en elevs möjligheter att må bra och göra goda val i livet. Exempel på riskfaktorer i skolan är upplevda kränkningar, otrygghet, dålig impulskontroll, ensamhet och dålig kontakt med vuxna. Exempel på skyddfaktorer är bra relation med vuxna, tydliga regler, trygghet och framtidstro. Mer om risk- och skyddsfaktorer finns under viktiga utgångspunkter på förstasidan men också i samhällsmedicins rapport Tonaringars drogvanor, liv och hälsa från 2008.

Folkhälsoteamet fungerar som kunskaps- och metodstöd för förskolans och skolans ledning och personal, och hjälper skolor att utveckla sitt arbete. Det kan röra sig om utbildningar, föreläsningar, deltagande på processdagar, medverkan i arbetsgrupper eller bara ge svar på korta frågor. De metoder och teorier som folkhälsoteamet använder i arbetet har så långt som möjligt förankring i vetenskapliga teorier och forskning. Teamet kan bland annat stötta i arbetet med likabehandings- och värdegrundsfrågor, socialt emotionellt lärande, mat- och rörelseglädje, sex och samlevnad m.m. (se fördjupningar i vänsterspalten). Teamet kan också underlätta arbetet med att hitta långsiktiga former för hur det hälsofrämjande arbetet ska utvecklas och integreras i all övrig verksamhet.

Örebro läns landstings samhällsmedicinska enhet har i samverkan med länets kommuner arbetat fram "Grundämnet" , ett material som innehåller kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola- ur ett folkhälsoperspektiv. Läs mer härlänk till annan webbplats.

Folkhälsoteamet arbetar med Friska barn, en metod för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamheten. Metoden är framtagen på uppdrag av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Materialet kan beställas från www.folkhalsoguiden.selänk till annan webbplats

Har du frågor kring arbetet med hälsofrämjande skolutveckling är det framförallt Elin Björklund och Lisen Tang som du ska vända dig till. Även Ninni Badh-Grändås arbetar med dessa frågor men då framförallt med specifika metodutbildningar i socialt emotionellt lärande och drogförebyggande insatser.

Tillbaka upp

Informationsägare: Folkhälsoteamet i norra Örebro län
Sidan uppdaterad av: Linnéa Hedkvist 2011-11-08 15.35

Länkar


Hälsofrämjande skolutveckling hos olika aktörer:
Samhällsmedicinska enheten, ÖLLlänk till annan webbplats
Skolverketlänk till annan webbplats
Region Skånelänk till annan webbplats

Om barns och ungas hälsa:
Folkhälsoinstitutetlänk till annan webbplats

För unga
www.killfragor.se länk till annan webbplats
www.tjejzonen.se länk till annan webbplats
www.umo.selänk till annan webbplats

* salutogent perspektiv = handlar om att se vilka faktorer som skapar, främjar och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på faktorer som försämrar hälsan. I det salutogena perspektivet ingår KASAM-begreppet.

** KASAM-begreppet = Känsla Av SAMmanhang. Det som avgör hur individen skattar sin hälsa  och hur rustad man är att stå emot svårigheter beror på hur hög eller låg känsla av sammanhang personen har. Kasam är "summan" av individens upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron.

Läs mer om salutogenes och KASAM i Hälsans Mysterium av Aaron Antonovsky

Folkhälsoteamet i norra Örebro län, Tingshuset, 713 80 Nora
Besöksadress: Hjernet, Malmgatan 4, Nora, Telefon 0587-810 00
E-post: folkhalsoteamet@nora.se

Om webbplatsen